Med fokus på samverkan, landsbygdsutveckling och social ekonomi.

Den 12 juli 2015 gick den första vandringen runt på Långöns Kaser, med 36 deltagare. Vi passerade Ingebrättehagen, Fjälle-Hansen, Vendelas stenstuga, Armoe, Sofias tomt, Myrekas/Dovéns och till sist Bråtebäck.

Vendelas stenstuga

 

Ur Adolf Alfredsson anteckningar

Vendela hette en gumma som bodde i ett stenhus nära intill »Fjälle-Hans«. Hon tjänstgjorde som barnmorska. Ännu står stenväggarna kvar rätt så vällagda, uppe i bärget. Dä var murat ovanför bärgstupen. Där hade burits upp jord och odlats potatis. De var så tidiga (ROSEN) och de smaka så gott säger en nu 80 årig gumma. Maken kallas Vändel. »Anna ifrån Hedane« säger att Vändela tjänstgjorde då hon blev född med flera (Julle på Siljeberget). Hon tog emot oss – heter det.

 

Vem Vendela var har inte gått att få fram. I Släktdata nämns en Vendela Mathilda Cremer född 1821 på Wattneröd, hon var gift med Andreas Olausson född 1812. Hon dog 1892 på Fattigvården. Men om det är denna Vendela som åsyftas är oklart.

 

Finns också en muntlig berättelse om att det var en ensam kvinna med ett barn som kom hit och byggde denna backstuga. Hon hade får.

 

Fjälle-Hanses

Torp i egentlig mening 1,5 ha. Bostadshus och ladugård byggt tidigt 1800-tal. Detta torp låg på Gustav Lunds fastighet som såldes till Gunnar och Evald Emanuelsson 1990. Fjällehanses tillhör 2014 Sandåker 1:12. Fjälle-Hanseröd eller Fjälle-Hanses

där Fjälle-Hans bodde vars far kom från hemmanet Fjälla.

Enligt Ortnamnen i Göteborgs och Bohus Län.

 

Det berättas att ”Fjälle-Hans” kom från Kynnefjäll med tre döttrar och man tror att det är därför han kallas »Fjälle-Hans«.

 

Ur Adolf Alfredssons anteckningar

Fjälle Hans bodde på Långöns mark, han var inte ägare till tomt eller åker, men hade alltid ko och han sådde och skörda, ved tog han i Sandåker å Långönskog, om någon förebrådde honom detta svara han; Jag vet inte var min skog är, för jag var inte med vid mätningen. Han hade 2 söner och en dotter. Var inte gift, men hade ett fruntimmer, dotter till Peter Böss som hette Kristina. Hon hade aldrig blivit konfirmerad.

Tjäna i Norge och var mycket fin, då hon kom hem därifrån bädda hon upp sängen med 9 st fina kuddar ovanpå. Dottern hette Tekla född 1892 och var min läskamrat. Kristina dog på »Elva«, ett Brattönstorp omkring 1924. Fjälle-Hans var god till att bränna tjära. Gick nästan alltid barfota. Sönerna Karl och Teodor reste till USA.

 

 

Vendelas stenstuga

Armoe

Sofias tomt

Den andra vandringen gick till Tranhem, Hugen och Sigges, med 42 deltagare. Eftersom det var lite långt att gå och vägen inte var så bra anlitades "Blå tåget" för transport.

Ewa Alfredsson berättar om Tranhem innan vandringen går vidare till Hugen.

På Sigges där bl a familjen Sven och Hedda Backelin bodde.

 

Sigges ägs nu av Skogssällskapet.

Nästa vandring gick med 34 deltagare förbi Rumpen, Marias tomt på Sandåker och till Tilda på Örneskogen på Hällans mark.

Marias Tomt

Enligt Torpinventering i Sörbygden 1976 fanns inhyse Anders Sigurdsson 1793–1875 och hans hustru Anna Larsdotter född 1817 på Marias tomter. Även Johannes Andersson född 1743 och Fredrika Andersdotter född 1762 med sex barn födda mellan 1786 och 1802 står antecknat under Marias tomter.

 

Ur Adolf Alfredssons anteckningar

 

Vid sandhagen som tillhör Lunnarne, Sandåker, ligger en tomt med en apel kallad för Maris apel. Denna Mari var gift med skomakare Olle. Denne hade inget gott rykte. Utom att göra skor hittade han på att göra mynt, detta lyckades bra en tid, men till sist

blev han upptäckt, och då blev han dömd till 4 års fängelse, och fick då leva på vatten och bröd. Det sägs också att Olle å Co brände brännvin och sålde, och fick ett år härför i Göteborgs Cellfängelse. Deras stuga byggdes år 1860.

 

Örneskogen

Byggt på 1800-talet. Eric Örn född 1791 kom som änkeman till Örneskogen 1848. Han gifte om sig 1859 med Anna Rasmusdotter född 1812 (hon var tidigare gift med Johannes Andersson Korn på Önnekas). Örn bodde kvar på Örnekas till sin död 1865. Frun

blir inhysehjon under Storskogen torp.

 

År 1881 fanns i backstugan Magnus Karlsson född 1845 och Anna Brita

Olofsdotter född 1855. Familjen flyttar 1897 till Långön Nedergård och därefter till Foss.

 

Tilda (Johanna Matilda 1873–1933) i Örneskogen var född på Sandåker.

 

Tilda bodde på Örneskogen tillsammans med sin mamma Anna Britta Andersdotter 1837–1907. När mamman gått bort bodde Tilda ensam kvar till sin död 1933. Då hade hon bott i stugan ca 35 år.

 

Tilda var svårt förvärkt av ledgångsreumatism och hade svårt för att

gå. Hon satt på golvet och hasade sig baklänges för att kjortlarna inte skulle hasa upp. Martin och Nils på Grindslätt handlade ofta åt Tilda och då ville hon att de skulle köpa aladåb som hon tyckte om. Troligen var det kalvsylta hon menade.

 

 

Den sista vandringen för året gick den 30 augusti med 36 deltagare till Siljeberget, Fosseröd, Trynebacka, Stötekas och Sandkas/Krypin.

Fikapaus på Trynebacka hos Henrik Lövhammar.

Stötekas

 

Enligt HFl 1806-1807 bodde Hans Larsson och Anna Nilsdotter här.

1810-1819 familj med fem barn. Står i HFL Dessa barn läsa ovanligt i bok för sin ålder.

 

Soldattorp från 1708 och till 1891 då August Ekström står som siste soldat.

 

1896-1897 Fanns Alfred Eliasson med familj på Stötekas innan ha flyttade till Storskogen.

 

Snickare Anders Johanson började bygga sig ett hus här men upplevde att han inte fick vara i fred så han byggde på Mossen innanför Kalvhagarna.

 

Förutom ovanstånde vandringar har jag på uppdrag av Sörbygdens Musik och Kulturföreninge guidat två vandringar. En till Ormås Kvarn och en till Brattöns gård och Kvarnbacken. Miljön på dessa platser är intressant då den visar på den småskaliga industrin kring sekelskiftet 18-1900.

Rester av Ormås Kvarn.

Brattöns gård med kvarnstugan, smedjan och kvarnen. Ladugården på Kvarnbacken. Fotot taget i början av 1950.